’Ensamkommande’ missnöjda med föreslagna lättnader i gymnasielagen: ”Inte tillräckligt bra”

SVT har intervjuat en ung afghansk man om det förslag på fördubblad tid för att hitta ett jobb för den som omfattas av den så kallade gymnasielagen som på Miljöpartiets initiativ nu föreslås i den parlamentariska migrationskommitténs betänkade. Ali Alezade är missnöjd – att få ett år på sig i stället för som nu sex månader är visserligen bättre men ”inte tillräckligt bra”.

Enligt den kritiserade gymnasielagen har runt 6 000 ”ensamkommande flyktingbarn” som befunnits vara vuxna myndiga och sakna asylskäl fått rätt att stanna i Sverige ändå och få en skattefinansierad gymnasieutbildning. För att även efter avslutat gymnasium få uppehållstillståndet förlängt krävs att man inom ett halvår hittar ett jobb och inte för sin försörjning fortsätter att ligga samhället till last.

LÄS ÄVEN: S och MP överens i migrationsfrågan – vill ha lättnader i gymnasielagen

Efter påtryckningar från Miljöpartiet har Socialdemokraterna för att undvika en regeringskris gått med på att respiten ska fördubblas till ett år. Förslaget ingår i det betänkade som nu går ut på remiss som ett resultat av de diskussioner som förts i den parlamentariska migrationskommitté från vilken dock flera partier valde att hoppa av.

Kritik för ”snyftreportage”

Statstelevisionen och statsradion har under en längre tid kritiserats för sina publiceringar av vad man rubricerar som ”snyftreportage”, där de vuxna män som genom den kontroversiella särlagstiftningen fått stanna och utbilda sig på de svenska skattebetalarnas bekostnad ändå framställs som utsatta. Reportagen anses i avsknad av ett kritiskt granskande perspektiv inte leva inte upp till public service-direktivets krav på opartiskhet.

Ett nytt sådant reportage publicerades på torsdagen av SVT där Ali Alizade titulerad ”ensamkommande” intervjuas om vad han tycker om det färska förslaget att i stället för som nu sex månader få ett helt år på sig att hitta egen försörjning. Ali säger att det visserligen är bättre att få dubbelt så lång tid på sig men ändå ”inte tillräckligt bra”.

SVT:s reporter frågar sedan hur Ali ”känt inför kravet” att behöva försörja sig själv. Han rynkar bekymrat pannan så att de begynnande fårorna framträder och svarar sedan att han känt sig ”besviken, stressad och orolig”.

”Mår inte riktigt bra”

SVT-reportern nickar medkännande och följer upp med att be Ali anekdotiskt redogöra för hur hans kompisar har känt det, underförstått att alla Alis vänner är ’ensamkommande’ gymnasielagare som han själv. ”De är väldigt oroliga och mår inte riktigt bra” svarar Ali och indikerar samtidigt att tiden för bidragsförsörjning innan man efter fullgjort gymnasium tvingas skaffa ett jobb bör förlängas till minst två år men helst ännu mer.

– jag har kompisar som hittat ett jobb inom två år men också många som inte gjort det – de är väldigt oroliga.

Egentligen tycker Ali att han borde slippa kravet på att försörja sig helt och hållet och även få gå en högskoleutbildning i Sverige på samma villkor som han nu fått gymnasieutbilda sig. Att behöva ta ett vanligt jobb nu grusar hans framtidsplaner anser han.

– Jag kan inte att plugga vidare till mitt drömjobb.

Även förkortat krav på anställningstid

Utöver att tidsfristen för att skaffa egen försörjning förlängs till ett år förkortas också enligt förslaget om hur lång anställningen behöver vara till endast ett år. Förslaget måste dock för att resultera i en lagändring godkännas av riksdagen och det är oklart om regeringen kan samla en majoritet för det.

När förslaget blev känt på onsdagen förklarade Svererigedemokraterna ”krig” mot regeringen för att se till att lagändringen inte blir verklighet. Flera andra partier har också varit motståndare till gymnasielagen i sin helhet som gick igenom när Centerpartiet i sista stund bytte sida och klev över till vänsterblocket.