Regeringsförslag: Brottstyngda och terrorkopplade skolor ska kunna stängas ned

”Vi har tyvärr vant oss vid att läsa om skolor på tidningarnas kriminalsidor.” Det konstaterade utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff på fredagen. Ett regeringsförslag presenterades som ska göra det lättare att stänga ned skolor med allvarliga och långvariga missförhållanden.

Skolor i invandrardominerade ”utsatta områden” där de antisociala och kriminella gängen tagit över skolgårdar och klassrum och friskolor med muslimskt fundamentalistisk profil präglade av kvinnoförtryck och kopplingar till jihadistisk terrorism har de senaste decennierna utvecklats till ett allt större huvudbry för kommuner, Skolverket/Skolinspektionen och ansvariga på Utbildningsdepartementet. Nya befogenheter att gripa in behövs, och sådana säger sig regeringen nu vilja få på plats.

Ett stort bekymmer är att brottstyngda, terrorkopplade och andra skolor med svåra missförhållanden kunnat drivas vidare år efter år utan att få sina tillstånd indragna eller stängas ned. Men nu ska skollagen skärpas, lovade utbildningsminister Anna Ekström inför församlad press på fredagen.

Konkret handlar det om att Skolinspektionen ska få större juridiska muskler och befogenheter att fatta beslut om att stänga problemskolor och att ställa krav på verksamheten. Det ska inte som idag kunna gå att göra sig skyldig till ständigt nya allvarliga fel och fortsätta driva verksamheten med löften om att åtgärda problem som sedan kontinuerligt uppstår på nytt.

– Vi har tyvärr vant oss vid att läsa om skolor på tidningarnas kriminalsidor, att skolor som begår fel och missförhållanden kan fortsätta. Med det här förslaget ska skolor som upprepade gånger misskött sig kunna stängas, slog Ekström fast.

Förslaget om att lättare kunna meddela verksamhetsförbud och återkalla tillstånd gäller både kommunala skolor och friskolor. Inga uppgifter kommunicerades vid pressträffen om hur många skolor i landet som med den nya skärpta lagen ligger i riskzonen för nedstängning.

Förslaget ska nu gå på remiss från Utbildningsdepartementet till kommuner, myndigheter och utbildningsorienterade organisationer. Ett färdigt lagförslag som proposition till riksdagen uppges kunna presenteras innan nästa sommar och om det går igenom träda i kraft från och med årskiftet 2022.