Barnkonventionen bakom fler rymningar och upptrappning av våld

Den 1 januari i år blev FN:s barnkonvention svensk lag. Det är detta som ligger bakom ökningen av rymningar, menar man på Seko SiS, då intagna kan kommunicera med andra gängkriminella via sociala medier.

Senast i mars uppmärksammade Samhällsnytt att barnkonventionens implementering försvårar för polisen och det övriga rättsväsendet att gripa, anhålla och lagföra unga rånare. Polisens ungdomsutredare var då kritiska till hur de bakbinds i sitt arbete mot ungdomsrånen av riktlinjer relaterade till konventionen som skyddar rånarna i stället för rånoffren.

LÄS ÄVEN: Sveriges anpassning till FN:s barnkonvention en present till unga rånare

Nyligen fritogs två män från ett ungdomshem i Råby som dömts till sluten ungdomsvård för mord respektive mordförsök och i slutet av juli flydde en morddömd 18-åring under en permission i Kungsbacka.

Mobiltelefoner och datorer

På facket ger man barnkonventionen skulden för det ökade antalet fritagningar och rymningar då ungdomarna tillåts ha egna mobiltelefoner, surfplattor och datorer medan de är intagna.

– Vi har haft flera försök i närtid, många av dem är beväpnade. Vi kopplar mycket av det till att barnkonventionen blivit lag, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko på Statens institutionsstyrelse.

På detta sätt kan de ha kontakt med släkt och vänner men även med kriminella gäng och de beställer in droger eller gör upp så att de blir hämtade vid en viss plats.

– Det försvårar vårt uppdrag något oerhört. Sociala medier ger dem fritt spelutrymme.

Våld och hot

Något annat som också ökar är våldet och hoten på ungdomshemmen, både mellan intagna och mot personal, något som även det kopplas till gängkriminalitet.

Nu kräver facket ökad bemanning och ökad säkerhet.

– Vi är alldeles för få för att kunna tillgodose allas behandling i dag, det blir mer eller mindre förvar. Sen behöver vi mer säkerhetsrutiner för att skydda personal och ungdomar bättre än idag, säger Frida Strandberg Landin.

LÄS ÄVEN: Mer anhöriginvandring när barnkonventionen blir svensk lag