Åtta av tio åtalade för gängmord går fria

Få gängmord med skjutvapen klaras upp. Domstolarna ställer för höga beviskrav, menar åklagare Daniel Insulander. Hovrättslagman Lars Dirke hävdar istället att de åtalade släpps fria för att utredningarna är för väl utförda.

Daniel Insulander, som leder utredningar om grova brott i södra Stockholm, hävdar att domstolarna ställer högre beviskrav i mål som rör dödligt våld kopplat till kriminella gäng, än i andra mål.

28-årige Rajan Rizvic dömdes av Södertörns tingsrätt till livstids fängelse för en uppmärksammad avrättning av två personer, i en källare i Sätra, den 11 april förra året. Domen överklagades och hovrätten friade Rizvic helt, trots DNA-bevis. Hovrätten ansåg dem inte tillräckliga för att binda honom vid morden. Åklagare Daniel Insulander ledde förundersökningen efter dubbelmordet.

– Min uppfattning när det gäller den här typen av brott är att de ställer högre krav på bevisningen. Högre än i andra mål. Om det nu är så, är det rimligt att kraven är högre på den här typen av mål? Jag tycker inte det, jag tycker att det ska vara lika hela vägen, säger han till SR.

Allt svårare att få fällande domar

Insulander säger att det blivit allt svårare att få personer fällda för mord och annan grov brottslighet i gängmiljö. Statistik som presenterades av Stockholmspolisen förra året, visar att endast 20 procent av alla ärenden, rörande mord med skjutvapen i kriminell miljö, leder till fällande dom. Statistiken är tagen från 2011 till 2018 och rör totalt 128 gängrelaterade mord.

Att beviskraven verkar höjas när det gäller kriminella gäng gör att många åklagare känner sig uppgivna inför arbetet.

– Jag tror att många kan uppleva det som tröstlöst att driva de här ärendena, säger Åklagare Daniel Insulander.

LÄS ÄVEN: Dömdes till livstids fängelse för avrättningsmord – frikänns av hovrätten

Grundlig utredning en nackdel

Flera andra åklagare ställer sig bakom Insulanders iakttagelser, enligt Ekot. Det gör däremot inte Hovrättslagman Lars Dirke. Enligt honom är det istället omfattningen av bevisen som är avgörande.

– Man tillämpar samma beviskrav i alla mål, men man får mer eller mindre bevisning. I en fråga om hastighetsöverträdelse kanske man accepterar att det finns lite mindre bevisning, säger Dirke.

Som exempel nämner han även att mord ofta utreds grundligt och att det således finns väldigt mycket utredningsmaterial att ta ställning till.

Varför en större mängd utredningsmaterial skulle vara en nackdel förklarar Dirke aldrig. Men om det han säger stämmer betyder det att en en grundlig utredning har mindre chans att leda till fällande dom än en slarvigt utförd utredning.