Avskaffad offentlighetsprincip på Folkhälsomyndigheten

Skarp kritik har riktats mot Folkhälsomyndigheten i allmänhet och dess frontfigur, statsepidemiolog Anders Tegnell, i synnerhet för hanteringen av coronakrisen. Nu svarar myndigheten med att frångå offentlighetsprincipen, minska insynen i verksamheten och hemligstämpla alla mötesanteckningar så att verksamheten inte längre kan granskas.

Varje vecka sammanträder Folkhälsomyndigheten med landets smittskyddsläkare. Dessa dokumenteras med mötesanteckningar som sedan blir offentliga dokument så att myndighetens verksamhet kan granskas. Men under coronakrisen och i takt med att myndigheten ådragit sig allt hårdare kritik har hemlighetsmakeriet ökat.

Transparens och insyn ger möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande och ses som en hörnsten i ett demokratiskt samhälle för att stävja maktmissbruk, korruption och inkompetent myndighetsutövning. I tider av kris och när offentliga verksamheter är föremål för kritik är det särskilt angeläget att dessa mekanismer fungerar.

Folkhälsomyndigheten går emellertid nu i andra riktningen och stänger dörren om sig. De tidigare offentliga mötesanteckningarna relaterade till myndighetens smittskyddsverksamhet har under coronapandemin börjat hemligstämplas.

Vill kunna ”tala fritt” utan att media och allmänhet får veta

Sveriges Radio har varit i kontakt med smittskyddssamordnare Inger av Rosen på Folkhälsomyndigheten som intygar att dessa veckomöten med landets smittskyddsexperter är ”helt essentiella” för det smittskyddsarbete man har det yttersta ansvaret för.

Som skäl till varför man beslutat frångå sina egna tidigare rutiner och göra avkall på offentlighetsprincipen uppger hon att arbetet med att offentliggöra handlingarna i motsats till tidigare nu anses för ”administrativt arbetskrävande”.

Rosen erkänner samtidigt att ett bidragande skäl varit att det bland myndighetens höga tjänstemän och de externa aktörer som deltar i mötena ”finns en oro” kring att media och allmänhet ska få reda på vad man sagt bakom sammanträdesrummens stängda dörrar och att man om offentlighetsprincipen efterlevs upplever att man ”inte kan tala fritt”.

Undanhåller uppgifter om brister i verksamheten

En del av de hemligstämplade mötesanteckningarna har via anonyma visselblåsare på Folkhälsomyndigheten ändå läckt ut till media. Statsradion uppger att man tagit del av dokument som visar att myndigheten internt vidgår att man saknar viktiga kunskaper om landets beredskap samtidigt som man utåt kommunicerat en annan tillrättalagd bild där de stora bristerna undanhållits allmänheten och falska besked getts om att beredskapen är god.

Det framgår enligt SR också av de läckta dokumenten att ansvariga på myndigheten aktivt tagit beslut om att inga anteckningar i fortsättningen ska lämnas ut. Detta för att dölja diskrepansen mellan den bild av verksamheten som bland annat statsepidemiolog Tegnell kommunicerar utåt och det faktiska läget.

Man hänvisar i handlingar som inte skulle ha nått allmänheten som skäl för hemligstämplingen till det besvärande i medias ”tilltagande intresse” av att granska myndighetens verksamhet under coronakrisen. Även Samhällsnytt har i flera artiklar synat Folkhälsomyndigheten i sömmarna. Utåt bekräftar Folkhälsomyndigheten endast i sak och utan motivering att man inte längre lämnar ut några anteckningar.

”Efter den 17 mars har inga minnesanteckningar expedierats och dessa minnesanteckningar har således inte blivit allmänna handlingar.” skriver myndigheten kortfattat i ett mejlsvar till statsradion.

Besvärande höga dödstal

Folkhälsomyndighetens hemlighetsmakeri försvårar bland annat förståelsen kring varför Sverige haft ett i ett internationellt perspektiv så exceptionellt antal coronarelaterade dödsfall, hur myndigheten resonerat kring detta, vilka åtgärder man diskuterat – alternativt underlåtit att diskutera – och vilket ansvar för massdöden som kan tillskrivas myndigheten.

De höga dödstalen har uppmärksammats även internationellt och bidragit till att den redan sedan tidigare flagnande Sverigebilden i omvärlden påverkats än mer i negativ riktning. Det får även konkreta effekter, bland annat genom att Sverige, till följd av vad som utomlands anses vara en oansvarig hantering av coronaepidemin, nu ställs utanför när andra länder börjar öppna gränserna gentemot varandra.