Jan Andersson skulle avlivas av sjukvården – räddades av anhöriga i sista stund

Den 81-årige Jan Andersson var på väg att avlivas på ett av Stockholms äldreboenden när han insjuknade i corona. Utan att träffa honom ordinerade en läkare på telefon ”palliativ vård” med andningshämmande morfininjektioner istället för vätska och näring. Mannen räddades i sista stund av sina anhöriga som gick till media.

Dagens Nyheter avslöjar i ett reportage det som enligt tidigare vittnesmål är en etablerad rutin inom Sveriges äldrevård. När den 81-årige Jan Andersson på Ärlingshems äldreboende i Märsta norr om Stockholm blev sjuk i corona ordinerade en läkare palliativ behandling över telefon – utan att ens träffa sin patient.

Därmed bedömdes han som döende och fick andningshämmande morfininjektioner istället för vätska och näring. Sonen Thomas Andersson lyckades rädda sin far i sista minuten genom att hota att gå ut i media:

– Pappa var alldeles borta av morfin. Det var först när jag kontaktat media och alla ansvariga som pappa istället sattes på dropp och fick sina vanliga mediciner, som blodförtunnande, genom injektion. Ganska omgående repade han sig och i dag är han frisk.

Thomas är mycket kritisk till den vård som hans far fick och uppger att det varken fanns tillgång till syrgas eller ens en enkel saturationsmätare på boendet:

– Att inte ge basal understödjande behandling för äldre som drabbas hårt av corona – men istället morfin – det är klart att de dör då. Personligen tycker jag att det är aktiv dödshjälp. Hade det inte varit för oss anhöriga hade de tagit livet av farsan.

Det framgår inte av DNs reportage om familjen avser att polisanmäla läkaren och boendet.

LÄS ÄVEN: VIDEO: Här dör Anita Pettersson av corona utan vård – kippar efter luft men nekas syrgas

Vittnesmålet ligger i linje med tidigare vittnesmål om vanvård och systematisk avlivning av äldre på svenska äldreboenden. Det har bland annat framkommit att de äldre som bedöms vara döende av boendepersonalen hålls utan mat och vatten för att påskynda döendet.

Enligt vittnesmålet nedan fick en patient som man beslutat skulle dö på det här sättet en disksvamp med vatten av en vän i smyg – som kvinnan sög vatten ur. På det sättet kunde vännen ge kvinnan ett halvt glas vatten i hemlighet för personalen.

När hon berättade för boendepersonalen att patienten inte hade några sväljsvårigheter och var törstig blev personalen rasande eftersom vännen borde acceptera att hon var ”döende”.

LÄS MER: Vem bestämmer när våra gamla ska dö?