Skenande kostnader för migranter i Bengtsfors – vill stoppa mottagandet

I Bengtsfors har kommunstyrelsens ordförande Stig Bertilsson (M) larmat om kostnaderna för nyanlända migranter som riskerar att försätta kommunen i konkurs och skrivit ett brev till regeringen som han menar har lämnat staden i sticket. Nu vill Bertilsson stoppa inflödet av fler migranter. Samtidigt varnar SKL för att kraftiga neddragningar är att vänta i kommunerna.

– Det är inte rimligt att vi ska ta den smällen. Vi är inte en utarmad kommun men vi har en svag ekonomi och i nuläget går vi dagligen med förlust. Det är en långsiktig utveckling som är helt oacceptabel, sa Stig Bertilsson för ett par veckor sen.

Samtidigt understryker Bertilsson att han inte är emot invandring i sig då det är viktigt att få in fler medborgare till avfolkningsbygder men att kommuner som Bengtsfors tvingats ta ett oproportionerligt stort ansvar. Vad han bland annat vänder sig emot är att staten står för nyanländas finansiering under de första två åren via det så kallade etableringsstödet men det tar i genomsnitt sju år för en nyanländ att komma i arbete. Sedan tillkommer ökade kostnader för socialbidrag och kommunal service. Bara i år beräknar man underskottet till 20 miljoner kronor och till nästa år 30 miljoner.

LÄS ÄVEN: Höjd kommunalskatt i var femte kommun 2019 – dubbla höjningar i vissa kommuner

– Nya, stora inflyttningar ställer krav på hela samhällsapparaten. Nu ska vi ställa om till att minska befolkningen igen. Vi kommer behöva minska antalet anställda ordentligt. Samtidigt är de nya medborgare som kommit i huvudsak kvar. Vi har en skola i Dals Långed där det en period talades 24 språk. Det krävs tolkar, det krävs resurser.

”Kommer kommunens arbetsföra invånare att klara av den uppgift som många kommuner står inför? Det är tveksamt”, skriver Bertilsson i sitt brev och vill nu bland annat att staten ser över det kommunala utjämningssystemet.

Migrantstopp
– Vi har tagit emot så väldigt många i vår lilla kommun under så många år, så vi tycker det är högst rimligt att flyktingar som kommer till Sverige får landa någon annanstans, säger Bertilsson till TV4 Nyheterna.

– Staten vältrar över kostnaderna på kommunerna och det är inte rimligt. Det kan man säga är en form av ingrepp i det kommunala självstyret.

LÄS ÄVEN: Uppror mot regeringens invandringspolitik i krisande Hässleholm – behöver 100 extra miljoner

Enligt TV4 förs liknande diskussioner i ett 20-tal kommuner.

Kraftiga neddragningar att vänta i kommunerna
I takt med att staten dumpat över ansvaret för sin misslyckade invandringspolitik på kommunerna har alltfler av dessa fått ekonomiska problem med allvarliga konsekvenser som följd. Tidigare har SKL varnat för bland annat skattehöjningar och nu varnar man åter igen för att det allvarliga läget kan komma innebära drastiska neddragningar.

– Vi har ju pratat om detta i åratal, och det finns anledning att vara lite självkritisk. För det är som att man inte tagit det allvar. Men nu sker det, och då kommer man inte kunna blunda för det längre, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

– Det här är inget som hänt över en natt utan kommunernas ekonomi har urholkats under lång tid. Men något som påverkat situationen är flyktingmottagandet 2015, där man redan från början i de kommuner som tog emot flest hade dåliga förutsättningar vad det gäller arbetsmarknad och integration. Och det har gjort situationen ännu tuffare, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping.

LÄS ÄVEN: Filipstad försörjer 9 av 10 vuxna utomeuropeiska migranter

I 99 procent av landets kommuner genomförs redan i dag besparingar men det som nu väntar är betydligt mer drastiska åtgärder.

– Det är stora förändringar som måste till. Kommunerna behöver tänka om helt och hållet kring vilken service man erbjuder, säger Wallenskog.

– Kommunerna kommer tvingas fundera på hur man kan bedriva sin verksamhet på ett nytt sätt. Det kan vara att man inte längre har nattillsyn av äldre med hjälp av personal utan genom kameror eller att lärare får åka runt mellan många skolor och så får eleverna delta i lektionen via videokonferenser.