Första tillstånden för hitresta tiggande romer utfärdade i Eskilstuna

För två veckor sedan trädde tillståndsplikten i Eskilstuna i kraft för hitrest gatutiggeri, formellt passiv pengainsamling. Nu har en handfull tillstånd inkommit och beviljats. Ska inte ses som ett misslyckande eller institutionaliserande av tiggeriet enligt kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S). 

Socialdemokratiskt styrda Eskilstuna ville gå en annan väg än att införa tiggeriförbud. I stället beslöt man göra det hitresta tiggeriet från Rumänien och Bulgarien tillståndspliktigt. När förordningen trädde i kraft hade inte en enda ansökan kommit in men nu två veckor senare har polisen handlagt totalt tio ansökningar varav man beviljat åtta.

LÄS MER: Nu förbjudet att tigga utan tillstånd i Eskilstuna

I ett fall har beslut ännu inte fattats och den tionde ansökan har lagts åt sidan då ansökningsavgiften inte har erlagts. Det framgår inte om det i de övriga fallen är tiggarna själva som betalat avgiften eller om detta ombesörjts av personer och organisationer i kommunen som vill ha kvar tiggeriet.

I samband med att tillståndskravet trädde i kraft sades att ett villkor var att den som ansökte kunde identifiera sig med en giltig ID-handling. Det har däremot inte framgått huruvida polisen också kontrollerar att den sökande tiggaren vistas lagligt i Sverige och inte har överskridit den gräns på tre månader som gäller enligt EU-regler för den som inte arbetar.

Enligt juridiska bedömare är inkomster från det hitresta tiggeriet att betrakta som gåvor och inte som en försörjningsform. Eftersom gåvoskatten har avskaffats ska inkomsterna  vara skattebefriade men därför gäller också tremånadersregeln för vistelse i landet.

LÄS MER: Domstol slår fast: Eskilstuna får kräva tillstånd för hitrest gatutiggeri

Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) anser inte att de utgivna tillstånden ska ses som vare sig ett misslyckande med att få bukt med tiggeriet eller som en institutionalisering av verksamheten. Han framhåller att det är angeläget att det åtminstone upprättas en kontakt mellan samhället och tiggarna, vilket nu sker.

– Tiggeriet har institutionaliserat sig själv. Det fanns ju där och det som händer nu är att vi börjar ta myndighetskontroll på det. Det handlar om att få styrning på en fullständigt oreglerad verksamhet och den vägen successivt försöka få bort tiggeriet från våra gator, förklarar Jansson för SVT.

Jansson menar också att tillståndsplikten ger kommunen mandat att säga nej till tiggeri på vissa platser som anses särskilt olämpliga. Den möjligheten fanns inte tidigare.