Stark kritik mot regeringens höjning av bränsleskatten

Föreningen Skattebetalarna gör nu gemensam sak med riksdagspolitiker, företagare och glesbygdsbor för att protestera mot att regeringen återinfört den årliga höjningen av bränsleskatten.

– Det är ett piskrapp mot landsbygden. Vi är på väg mot ett bensinpris på 20 kronor litern. Detta drabbar också företagen hårt, vilket försämrar Sveriges konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb i glesbygden, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström till fPlus.

– Vi har redan bland de högsta bensinskatterna i världen. Vi tjänar inget ur miljösynpunkt på att höja bensinskatten. Det finns andra effektivare sätt att förbättra miljön. Att höja bensinskatten är helt enkelt inte rätt väg att gå.

Då miljöminister Isabella Lövin (MP) gästade SVT Agenda nyligen berättade hon att regeringen beslutat att återinföra den automatiska höjningen av skatten på bensin och diesel med två procent per år, utöver den generella prisutvecklingen.

Togs bort i M/KD-budgeten
I budgeten som Moderaterna och Kristdemokraterna arbetade på innan regeringsbildningen hade höjningen tagits bort, men är nu alltså åter igen aktuell. Enligt Helena Bouveng (M) håller inte regeringens motivering om att skatteintäkterna ska satsas på förbättrad kollektivtrafik då det inte finns någon sådan att tala om på landsbygden.

– I Vetlanda där jag kommer ifrån finns ingen kollektivtrafik att tala om, ibland går det kanske en buss. Det här är en skattehöjning som slår direkt mot företags och privatpersoners ekonomier, framför allt på landsorten. Regeringen tar från landsbygden och ger till storstäderna, säger Helena Bouveng.

Gula västar
I Frankrike ledde bland annat höjd bensinskatt till vilda protester av de så kallade Gula västarna.

– Visst finns det risk för missnöjesyttringar när grupper ställs mot varandra. Det har funnits en blindhet hos svenska myndigheter för sociala skillnader när man hanterat miljöfrågor. Om man inte tar tag i det här kan det leda till att välfärdsstaten ställs mot miljöarbetet, säger Annica Kronsell, miljö- och rättviseforskare vid Göteborgs universitet.