Svenska FRA-lagen kan prövas på nytt i Europadomstolen

Grand Chamber, som är Europadomstolens högsta instans, har fattat beslut om att delar av den svenska FRA-lagen kan bryta mot de mänskliga rättigheterna och därför bör prövas igen. Beslutet är ett svar på det överklagande av ett tidigare beslut som organisationen Centrum för rättvisa lämnat in.

Så sent som förra sommaren gav Europadomstolen för mänskliga rättigheter klartecken för den svenska FRA-lagen efter att ha krävt vissa mindre justeringar. Den anmäldes ursprungligen redan 2008 av Centrum för rättvisa. Organisationen har överklagat beslutet och domstolens högsta organ, Grand Chamber, anser att överklagandet har fog för sig och att delar av FRA-lagen och den tidigare domen bör prövas på nytt.

Enligt Centrum för rättvisa bryter signalspaningen på Internet mot den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, mer specifikt artikel åtta som fastslår att ”var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”.

Grand Chamber anser det tveksamt ur mänsklig rättighetssynpunkt att avlyssning kan se av all mobil- och internettrafik utan att de som avlyssnas informeras. Man ogillar också att det saknas rättigheter för den som har avlyssnats att få besked om på vilken grund det har skett.

Omtvistad lag
Den så kallade FRA-lagen var för tio år sedan föremål för en intensiv offentlig debatt. Staten menade att försvarsunderrättelseverksamheten i form av signalspaning behövde utvidgas till de nya kommunikationskanaler som tillkommit, framför allt Internet. Kritikerna ansåg att detta skulle utgöra ett alltför stort intrång i medborgarnas privatliv.

Staten vann dragkampen och Försvarets Radioanstalt får därför numera avlyssna all Internet-trafik som passerar Sveriges gräns, vilket i realiteten innefattar också en stor del av den inhemska trafiken, då denna ofta går via servrar i utlandet.

De främsta argumenten för en utvidgning av signalspaningen har varit relaterade till kampen mot terrorismen, i synnerhet den muslimska, och har utgjort en anpassning till hur framför allt USA:s underrättelsetjänster flyttat fram sina positioner efter terrordåden mot World Trade Center 2001.

Lagens försvarare menar att det är en nödvändig utveckling för att skydda medborgarna mot nya hot. Andra betraktar det som implementeringen av det slutgiltiga ”storebrorssamhället” där staten har fullständig insyn i allt medborgarna gör.