Smittlarm i Härnösand efter att skolelev insjuknat i TBC

Ett nytt fall av tuberkulos konstaterades i dagarna på en skola i Härnösand där en elev insjuknat. Minst 50 personer måste nu testas och flera har redan konstaterats bära på smittan. För bara några dagar sedan rapporterade Samhällsnytt om ett annat TBC-utbrott i Luleå.

Ett flertal personer i elevens närmaste krets har visat sig ha så kallad vilande tuberkulos. Det betyder att man bär på bakterien men inte själv har insjuknat. Förutom dessa personer måste nu alla elever och all personal som varit i närheten av den insjuknade eleven testas.

Sjukdomen är förrädisk på det sättet att den kan sprida sig till ett mycket stort antal individer och slå rot i samhället samtidigt som bara cirka en på tio utvecklar symtom, vilket dessutom kan ske så sent som flera år efter att man blivit smittad. Det innebär att ett mycket stort antal individer måste testas varje gång ett utbrott sker.

De 50 som nu måste testas i Härnösand är ett relativt litet antal i sammanhanget. I Luleå, där ett TBC-utbrott nyligen konstaterades, tvingas man testa 700 personer.

LÄS MER: TBC-smitta i Luleå – 700 personer måste testas

Tuberkulos tillhör de särskilt allvarliga sjukdomar kring vilka det råder särskild anmälningsplikt under straffansvar i smittskyddslagen. Idag är sjukdomen allvarligare än på mycket länge eftersom många stammar av tuberkelbakterien har muterat och är resistenta mot de flesta typer av antibiotika.

Det innebär att den som utvecklat sjukdomen kan behöva genomgå årslånga behandlingar med mycket starka preparat som ger kraftiga och allvarliga biverkningar. Inom läkarkåren befarar man att inte ens de starkaste medicinerna kommer att vara verksamma inom en snar framtid.

LÄS MER: Forskare har hittat ny antibiotikaresistent stam av tuberkulos bland asylsökare

Den i Sverige tidigare utrotade lungsjukdomen är på väg tillbaka på allt bredare front. Orsaken är invandring från de regioner i världen där sjukdomen är utbredd och avsaknad av obligatoriska hälsokontroller för personer i riskzonen som anses vara alltför integritetskränkande.

Vill tona ned riskerna
Från den svenska hälsovårdens sida vill man tona ned riskerna, smittspridningens omfattning och konsekvenserna av att drabbas. Detta för att inte skrämma upp allmänheten.

Förra året skrev Vårdförbundets tidning Vårdfokus i ett reportage att de som skriver om TBC är rasister som sprider selektiva uppgifter ur Folkhälsomyndighetens statistik i syfte att stigmatisera flyktingar.

Samtidigt selekteras i samma artikel alla uppgifter bort om varifrån den nya smittan härrör, den hotande antibiotikaresistensen, de långa och svåra behandlingarna och frånvaron av hälsokontroller vid gränspassager som skulle kunna förebygga att sjukdomen åter slår rot i Sverige i stor omfattning.