Kriminella utsätter polisens hundar för allt brutalare våld

Något har skett i de kriminella miljöerna när det gäller hur man agerar när man konfronteras med polisens hundpatruller. Det våld som hundarna utsätts för har blivit betydligt mer brutalt på senare tid. Det berättar Glenn Andersson, utbildningsansvarig vid polishundenheten Region Syd, för den vänsterradikala boulevardtabloiden Aftonbladet.

– Det är en dyster utveckling, som tyvärr går hand i hand med hur det ser ut i samhället i stort, förklarar Andersson, utan att precisera vilka förändringar i samhället och den kriminella världen som åsyftas.

Det är en utveckling som pågått och eskalerat under 15-20 års tid. Utöver att våldet från de kriminella mot polisens hundar blivit mer brutalt, har det också blivit betydligt mer vanligt, berättar Andersson för Aftonbladet.

– Förr gjorde gärningspersonerna allt för att försöka slita sig loss från hunden men man hade inte en tanke på att greppa tag i ett tillhygge och slå eller hugga hunden. Det fanns en inbyggd moralisk kompass som talade om att ”så gör man bara inte”.

Den synen på djur menar Andersson är helt borta bland dagens grovt kriminella. Det ökade antalet brottslingar som inte drar sig för att skada hundarna är något polisen idag måste förhålla sig till. Många gånger drar hundförare sig för att släppa hundarna lösa för att fånga in brottslingar, i rädsla för att de ska skada eller döda hunden.

Andersson berättar bland annat om åttaåriga polishunden Eddy som skadades både fysiskt och psykiskt i samband med att en inbrottstjuv togs på bar gärning och då gick lös på hunden med en hammare. Eddy utsattes för flera slag i huvudet och mot nacken och blev så illa tilltygad att det länge var osäkert om han måste pensioneras från polisiär tjänst.

Ett uppmärksammat fall är polishunden Hjalle som knivskars svårt under en jakt på två butiksrånare i Västerås. Hjalle fick ta emot flera djupa knivhugg, i ben, nacke och rygg. Han var en hårsmån från att förblöda. Efter en längre tids konvalescens kunde dock även Hjalle återgå i tjänst.

Att utbilda en polishund tar flera år och kostar hundratusentals kronor. Det är också svårt att hitta hundar med rätt psyke för att vara lämpliga för polisyrket. Det går därför inte bara att direkt ersätta en hund som utsätts för våld i tjänsten, något som påverkar polisens effektivitet.

Bland polisens hundförare finns en enig uppfattning om att Sverige bör följa USA:s och andra länders exempel där den som utsätter en polishund för våld döms för våld mot tjänsteman. I Sverige kommer den här sortens våldsverkare undan med brottsrubriceringen skadegörelse, vilket ofta inte påverkar straffet alls då gärningspersonen har begått allvarligare brott och svensk rättspraxis är att inte addera strafftider, utan bara döma till påföljd för det grövsta brottet.