Nyanlända ges förtur till bostad i över hundra kommuner

Bostadsbristen i Sverige är stor, det har många svenskar fått erfara – ungdomar som ska flytta hemifrån, studenter, familjer som separerar osv. En grupp – nyanlända asyl- och anhörigmigranter – märker dock inte alls av bostadsbristen på samma sätt. En undersökning som Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra gjort visar att nyanlända genom förturssystem ”rundar bostadskön” i 109 av landets kommuner.

Förturer till bostad kan ges av olika skäl – sociala, funktionshinder, fått arbete på orten osv – och system för detta finns sedan länge i ungefär två av tre kommuner i landet. Förturssystemen har i takt med Sveriges ständigt ökande asylrelaterade invandring dock kommit att förändras. Idag används de i huvudsak för att ge nyanlända migranter en bostad.

Av de 174 kommuner som uppger att de har ett förturssystem på bostadsmarknaden är det hela 109 som bytt inriktning och gjort om dem till system för att erbjuda nyanlända en bostad. Det kan vara fler eftersom Hem & Hyra inte fått svar från alla kommuner på sin utskickade enkät.

Nya lagen tvingar kommunerna
Tidningen förklarar att en avgörande anledning till att så många nyanlända ”rundat bostadskön” är den nya tvångslag som riksdagen röstade igenom för två år sedan som avskaffat kommunernas självstyre och tvingar dem att ta emot och ordna bostad åt så många migranter som staten bestämt. I samband med att lagen började gälla gick Boverket också ut med en kontroversiell uppmaning till alla hyresvärdar i Sverige om att införa förturer för nyanlända.

I en del kommuner ser man det inte som något problem att människor från andra sidan jordklotet får gå före kommunens egna invånare i bostadskön, men på andra håll inser lokalpolitikerna att detta sticker i ögonen och kan leda till att de förlorar makten till förmån för partier som vill se en annan bostadspolitik. Missnöjet bland bostadssökande svenskar har i vissa kommuner nått kokpunkten och i några fall har rena hot förekommit.

I enkätsvaren till Hem & Hyra är många kommuner nu därför noga med att understryka att det bara är de nyanlända som man tvingats på av staten som man erbjuder förturer. För ett stort antal kommuner innebär det ändå att de flesta eller till och med alla lägenheter som blir lediga måste öronmärkas för migranter. Även tillgången på bostadsrätter påverkas eftersom kommuner köper upp sådana för att sedan upplåta till migranter.

Andra lösningar ännu dyrare
Kommunerna försvarar delvis ändå ordningen med förturer och uppköpta bostadsrätter med hänvisning till att andra lösningar är ännu dyrare. I en kommun där man inte lyckats hitta en lägenhet till en migrantfamilj har man tvingats inhysa den på hotell för 65 000 kommunskattekronor i månaden.

Man hänvisar också till att det inte alltid handlar om att ge de nyanlända ett förstahandskontrakt. Det är vanligt att hyreskontrakten ges till Socialtjänsten som sedan hyr ut till migranterna i andra hand.

Kritiker menar dock att det är av akademisk betydelse eftersom bostadsbristen fortsätter att vara stor och de nyanlända därför bli kvar i dessa lägenheter i många år framöver, kanske för alltid. I vissa kommuner har det dessutom slarvats med att låta migranterna avsäga sig besittningsskyddet, vilket gör att dessa inte kan sägas upp överhuvudtaget.

Hemlösa svenskar lågprioriterad grupp
Hemlösa svenskar är däremot en lågprioriterad grupp i kommunernas förturssystem. Bara 23 av landets kommuner uppger i Hem & Hyras enkät att de låtit någon person förra året gå före i kön på grund av hemlöshet. Detta jämfört med de 109 kommuner som ger förtur till migranter.

Att bara jämföra antal kommuner är dessutom missvisande. Förturer till migranter handlar, på grund av Sveriges expansiva migrationspolitik, om betydligt större volymer jämfört med de relativt sett få hemlösa svenskar som lever på gatan, även om den gruppen nu ökar som en följd av hur kommunerna prioriterar.