EU-dom: Statens massövervakning av medborgarna bryter inte mot mänskliga rättigheter

För tio år sedan rasade den så kallade FRA-debatten. Många ansåg att den utökade signalspaning som stora delar av riksdagen ville driva igenom var ett övertramp in i storebrorssamhället och i medborgarnas privatliv. Enligt en dom i Europadomstolen på tisdagen utgör sådan bred och generell inhämtning av medborgarnas data- och mobiltrafik dock inte något brott mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Domen kommer efter att juristbyrån Centrum för rättvisa lämnat in en klagan mot att Försvarets radioanstalt (FRA), getts långtgående möjlighet att avlyssna känslig kommunikation i underrättelsesyfte samtidigt som svensk lag inte ger medborgarna ett tillräckligt skydd för privatlivet.

Europadomstolen i Strasbourg anser dock att de svenska reglerna uppfyller Europakonventionens krav. Inte heller att Sverige idkar internationell handel med sådana data anser domstolen strider mot mänskliga rättigheter. Dock menar man att skyddet för personuppgifter bör förbättras när rådata lämnas ut till andra länder.

Bakgrunden till den kontroversiella ”FRA-lagen” var att de tidigare lagliga befogenheter att spana på trafik i etern blivit förlegade i takt med den tekniska utvecklingen. Såväl främmande makt som andra aktörer som innebär ett hot mot Sveriges säkerhet hade i huvudsak övergått till att använda andra kommunikationskanaler.

En ökande hotbild från muslimsk terrorism och den tilltagande gränsöverskridande organiserade grova brottsligheten bidrog också till att det ansågs nödvändigt att utvidga statens befogenheter att signalspana.

Baksidan är att i princip allt som medborgarna gör som ger elektroniska avtryck kan samlas in av staten med risk för integritetskränkningar, ändamålsglidning och missbruk. I ett samhälle där i princip alla är uppkopplade med datorer och mobiler är den problematiken betydligt mer central jämfört med gamla tiders signalspaning i etern där mycket få privatpersoner utom radioamatörer befann sig.