Hot- och våldsutsatta vårdanställda i Skåne utrustas med kroppskameror

Hot och våld är numera en del av vardagen för vårdpersonal i Skåne. Otryggheten för personalen har till stor del sitt ursprung i konflikter relaterade till kulturkrockar med patienter och deras anhöriga och att de kriminella invandrargängen tar sina uppgörelser med sig till vårdinrättningarna när någon av dem skadats i en skjutning eller ett knivbråk.

Redan idag får vårdpersonalen utbildning i självförsvar och tillgång till särskild skyddsutrustning. Akutmottagningar och andra utsatta delar av sjukhuset patrulleras av väktare och polis och högriskanpassade säkerhetsslussar har installerats för inpassering.

Sedan tidigare finns också övervakningskameror i syfte att förebygga och i efterhand bättre kunna utreda hotfulla och våldsamma incidenter. Men nu ska vårdpersonalen också utrustas med kroppskameror av det slag som poliser i särskilt utsatt yttre tjänst använder.

Beslutet har tagits av en politisk majoritet i Regionstyrelsen bestående av Sverigedemokraterna och de borgerliga Allianspartierna. Socialdemokraterna som styr i Malmö där problemen är som störst röstade emot och ifrågasätter om det finns fog för åtgärden. Det gör även Miljöpartiet och Vänsterpartiet

Statistik visar dock att det under 2017, beroende på var gränsen dras, inträffade hundratals eller tusentals incidenter på Region Skånes vårdinrättningar. Även polisanmälningarna kan räknas i hundratal.

Statistiken över incidenter är utförligt differentierad mellan olika typer av händelser såsom hot, våld och stökighet. Däremot saknas uppgift om problempersonernas fördelning mellan olika grupper och härkomst.

Den rödgröna kritikerna till beslutet anser att vårdpersonalen inte i tillräcklig omfattning har tillfrågats om huruvida de vill ha kroppskameror eller inte. Att bära kroppskamera blir dock frivilligt för de vårdanställda. Den som inte vill slipper medan den som upplever att det ger ökad trygghet i arbetsvardagen ges möjligheten.