Migrationskorruptionen på svenska ambassader och konsulat ökar

Misstänkt korruption på svenska ambassader och konsulat har ökat, särskilt under 2017. Riksrevisionen bedömer att ytterligare insatser krävs för att stävja utvecklingen.

Skyddet mot korruption och andra oegentligheter inom migrationsverksamheten vid Sveriges utlandsmyndigheter är svagt och kan stärkas. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskning som publiceras på fredagen.

Migrationsverksamhet utförs på mer än hälften av Sveriges ca 100 ambassader och konsulat. Dessa tog under fjolåret beslut i 247 000 viseringsärenden och var inblandade i handläggningen av 36 000 ansökningar om uppehållstillstånd.

Många av dessa verkar i länder med omfattande korruption och risken för olika former av påtryckningar är stor. Viseringar och uppehållstillstånd representerar även ett stort ekonomiskt värde på en illegal marknad.

Granskningen visar också att anmälningar av påstådda oegentligheter inom migrationsverksamheten har ökat de senaste åren. Det rör sig bland annat om försäljning av intervjutider, försvunna viseringsmärken och utfärdande av visum på oriktiga grunder.

Vidare slår man fast att utlandsmyndigheterna utreder sig själva vid misstankar om oegentligheter, inspektioner av utlandsmyndigheternas migrationsverksamhet sker sällan och lokalanställda vid utlandsmyndigheterna inte utbildas systematiskt om oegentligheter.

– Ett av de största problemen är att utlandsmyndigheterna själva utreder misstänkta oegentligheter. Därmed är risken stor att anmälningar avvisas för tidigt, eller inte blir utredda i grunden, säger Ann-Mari Skorpen, projektledare för granskningen.

Under det senaste året har utrikesdepartementet vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka skyddet mot korruption och andra oegentligheter men riksrevisionen bedömer att ytterligare insatser bör genomföras.

– Oegentligheter inom migrationsverksamheten riskerar att skada förtroendet för såväl utlandsmyndigheterna som den statliga förvaltningen i stort och vi rekommenderar UD och utlandsmyndigheterna att genomföra förbättringar på en rad områden, säger riksrevisor Helena Lindberg.