Tre svenska EU-parlamentariker vill öka EU:s budget

Den svenska EU-avgiften kan höjas med så mycket som 40 procent. I EU-parlamentet går tre svenska parlamentariker mot den officiella svenska hållningen.

Sverige är idag den näst största nettobetalaren till EU. Efter Storbritanniens utträde vill de federala krafterna i unionen höja de kvarvarande medlemsländernas avgift för att kompensera för bortfallet. Risken är också stor att Sverige kommer förlora sin nuvarande rabatt på EU-avgiften, som varit kopplad till Storbritanniens rabatt.

Från officiellt håll är man överens över blockgränsen om att EU:s budget inte borde öka och att Sverige inte ska betala mer, men i EU-parlamentet finns enstaka svenska parlamentariker som går emot denna hållning.

– När Storbritannien lämnar EU kommer det att finnas ett hål i EU:s budget. Alla medlemsländer kommer att behöva hjälpas åt så att vi kan fortsätta EU-samarbetet och arbetet med att förbättra livet för alla EU:s invånare, säger EU-parlamentariker Soraya Post (FI) till Europaportalen.

LÄS MER: Sannolikt höjd EU-skatt för svenskarna efter 2020

– Jag vill att EU-budgeten ska vara icke-diskriminerande och främja mänskliga rättigheter och mänsklig säkerhet, öka arbetstillfällen och tillväxt men det kan den inte göra om vi minskar EU:s budget.

I förra veckan röstade hon tillsammans med Jasenko Selimovic (L) för att EU:s budget bör utökas till 2020.

En tredje svensk parlamentariker som vill se en ökad EU-budget, men lade ned sin röst med motiveringen att förslaget inte var tillräckligt ambitiöst, var Cecilia Wikström (L).

– Jag ville se en modern och flexibel budget som gör offensiva satsningar på forskning, utveckling, klimatsmarta lösningar och inte att man fortsätter som tidigare. Det var helt enkelt inte tillräckligt bra, säger Cecilia Wikström till Europaportalen.

Wikström anser att man kompensera för det bortfall i EU:s budget som nettobetalaren Storbritannien lämnar efter sig i och med Brexit, vilket uppskattas till 120-150 miljarder kronor per år.

I en resolution föreslog parlamentet att budgeten ska uppgå till 1,3 procent av EU-ländernas samlade ekonomier (BNI) – högre än de 1,1-1,2 procent som EU-kommissionen flaggat för. Idag ligger nivån på 1,0 procent.