Utredning: Polisen bör inte få tillgång till sjukvårdens biobanksregister

”Att använda de här proverna i brottsutredningar skulle skada allmänhetens förtroende till registren”, säger regeringens särskilda utredare. Socialminister Annika Strandhäll är försiktigt positiv till förslaget.

En utredning som lämnades över till regeringen på måndagen föreslår att polisen inte bör få tillgång till registret, något man dessutom vill föra in i rättegångsbalken.

– Det är för att det inte ska råda någon tvekan om vad som gäller. Att använda de här proverna i brottsutredningar skulle skada allmänhetens förtroende till de här registren och det vore mycket allvarligt, säger Johanna Adami, regeringens särskilda utredare.

När Anna Lindh mördades 2003 hämtade polisen ett prov från registret trots protester från hälso- och sjukvården och lyckades identifiera mördaren Mijailo Mijailovic.

När polisen jagade den så kallade Hagamannen några år senare begärde Västerbottenspolisen ut registeruppgifter. Då vägrade dock Karolinska universitetssjukhuset.

Enligt utredaren är polisens nytta med uppgifterna i registret begränsade då de inte är sökbara. För att vara användbara måste polisen veta vilken eller vilka de misstänkta gärningsmännen är, och i dessa fall kan polisen provta dessa på vanligt vis.

– Vi har pratat både med polisen och åklagarmyndigheten, även de poliser som utredde fallet med Anna Lindh, och vår uppfattning är att detta inte är någon kontroversiell fråga, eftersom de dragit samma slutsats som vi. Det finns faktiskt inte ett enda fall där man lyckats knyta en misstänkt till ett brott med hjälp av dessa register. I fallet Anna Lindh fanns det ju redan en misstänkt, säger Johanna Adami.

Socialminister Annika Strandhäll (S) säger sig vara försiktigt positiv till utredningen, som även föreslår bildandet av en nationell biobank genom att viss information från Sveriges alla 450 olika biobanker samlas i en gemensam och sökbar databas.

– Att få ett nationellt register tror jag skulle vara oerhört värdefullt, både för forskningen, men också för den enskilda patienten för att på så vis öka exempelvis patientsäkerheten, säger Strandhäll.