Tre procent av nyanlända kvinnor i arbete efter etableringsfasen

➤ Värst är situationen för utomeuropeiskt födda kvinnor med kort eller ingen utbildning.

Enligt en rapport från Stockholms hållbarhetskommission, som skapades 2015 för att minska segregationen, fick endast tre procent av kvinnorna och sju procent av männen som 2016-2017 genomgick etableringsplanen i Stockholm jobb.

Totalt rörde det sig om 24 034 nyanlända som efter tre månader hos Arbetsförmedlingen i maj 2017 var klara med den initiala fasen. 55 procent av kvinnorna och 48 procent av männen deltog sedan i arbetsmarknadspolitiska program. De som fick riktiga jobb, utan något form av stöd, var 319 av 9 324 kvinnor – tre procent – och 1 091 av 14 710 män – sju procent.

– Det är förstås alldeles för dåligt att så få är i arbete, vi är absolut inte nöjda, säger Mirja Räihä (S), vikarierande arbetsmarknadsborgarråd, till DN.

I rapporten konstateras även att gruppen utrikes födda och nyanlända kvinnor har betydligt svårare att få jobb än andra grupper, och särskilt svårt är det för utomeuropeiskt födda kvinnor med kort eller ingen utbildning.

Det är i Stockholm det ändå går bäst för nyanlända – 54 procent av de som bosatt sig i huvudstaden har någon form av sysselsättning efter nio år i Sverige, tio procentenheter högre än i resten av landet.

– Det låter som väldigt lång tid när arbetsgivarna ropar efter arbetskraft. Det är förstås utbildning som behövs, jag har stor tilltro till den kombinerade SFI och yrkesutbildningen, säger Mirja Räihä.

I budgeten för 2018 föreslog regeringen fler åtgärder för att underlätta för utrikes födda kvinnor att få ett arbete.

– De stora skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden är inte acceptabla. Det finns fortfarande kvinnor i Sverige som väntar på att göra den resa som många andra gjort på 50-, 60- och 70-talet. En resa som går mot frihet och självförsörjning, säger finansminister Magdalena Andersson.