Sysselsättningsklyftan mellan svenskar och invandrare ökar i Stockholm

I regioner med ett högt mottagande av asyl- och anhöriginvandrare ökar nu sysselsättningsklyftan ytterligare. I Stockholm har enligt färsk statistik arbetslösheten bland inrikes födda nu sjunkit till 3 procent medan den bland utrikes födda har ökat till 14,5 procent.

Arbetsförmedlingen förklarar ökningen bland utrikes födda med att många nyanlända och deras anhöriga har fått uppehållstillstånd. Den sjunkande arbetslösheten bland inrikes födda anses bero på högkonjunktur och i viss utsträckning på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som dock alltså inte fått genomslag för de grupper där arbetslösheten är störst.

Långvarig arbetslöshet
Samtidigt vet man att detta är ett sysselsättningsutanförskap som ofta blir långvarigt. Efter nio år i Sverige har bara hälften av de asylrelaterade invandrarna fått någon form av jobb, och många av dessa arbeten är dessutom skattesubventionerade nystarts- och instegsjobb eller rena arbetsmarknadsåtgärder. Även här har det skett en ökning. För några år sedan var motsvarande siffra sju år.

Missvisande statistik
Statistiken där en skiljelinje dras mellan inrikes och utrikes födda ger dessutom en dubbelt missvisande bild av hur stor den asylinvandringsrelaterade sysselsättningsklyftan är. I verkligheten är den större än vad procentsiffrorna 3 respektive 14,5 indikerar.

Det beror på att andra generationens asylinvandrare, en grupp där arbetslösheten är hög (10,4 procent), hamnar bland inrikes födda i statistiken och drar upp den siffran. Samtidigt hamnar icke asylrelaterade arbetskraftsinvandrare – där arbetslösheten är närmare noll eftersom uppehållstillståndet är kopplat till en anställning – bland utrikes födda och sänker den siffran.

Lågt studieintresse
Många asylrelaterade migranter har låg utbildning. Vid sidan av skattesubventionerade anställningsformer vill politikerna göra denna grupp anställningsbar på den kvalificerade svenska arbetsmarknaden med olika typer av utbildningsprogram.

Siffror som Arbetsförmedlingen offentliggjorde i somras visar emellertid att endast någon enstaka procent av de asylrelaterade invandrare som har låg eller obefintlig utbildning är intresserade av att plugga ens till en nivå där de uppnår grundskole- eller gymnasiekompetens.

De ekonomiska incitament, såväl morot som piska i form av belöningar respektive minskade bidrag, som syftat till att öka intresset bland asylrelaterade invandrare att göra sig anställningsbara har enligt Arbetsförmedlingens statistik inte varit verksamma.