Sverige kan få tillstånd att förlänga gränskontrollerna

Tidsfristen för nuvarande tillstånd löper ut i november och tidigare har EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos meddelat att ingen ytterligare förlängning kommer att medges. Men enligt Morgan Johansson gavs ett annat besked vid ett toppmöte i Bryssel på torsdagen där EU-ländernas migrations- och inrikesministrar deltog.

EU-kommissionen kan nu, enligt Johansson, tänka sig att tillåta fortsatta kontroller men på delvis andra rättsliga grunder, baserat på säkerhetsrisker och terrorhot. Beslutet berör Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike och Norge som efter asylkrisen i slutet av 2015 införde gränskontroller med hänvisning till att Schengenområdets funktionssätt var i fara.

Den rättsliga grunden kan dock åberopas i högst två år, en tidsperiod som sträcker sig fram till mitten av november i år. För ytterligare förlängning krävs hänvisning till någon annan rättslig grund och EU-kommissionen sägs nu alltså titta på om de aktuella länderna kan få behålla gränskontrollerna för att garantera den inre säkerheten mot bland annat terrorhot.

– Det handlar om att ha kontroll över vem som kommer in i vårt land, säger Morgan Johansson i ett uttalande till Europaportalen, med hänvisning till att såväl Sverige som andra EU-änder drabbats av ett antal muslimska terrorattentat de senaste åren.
Johansson tror att ett förslag från kommissionen kan ligga på bordet inför nästa inrikesministermöte som hålls i mitten av oktober.

På toppmötet i Bryssel diskuterades kampen mot den muslimska terrorismen också mer allmänt. Morgan Johansson uttryckte bland annat oro över att EU-domstolen med hänvisning till alltför långtgående intrång i den personliga integriteten har upphävt EU:s kontroversiella datalagringsdirektiv där teleoperatörer tvingades lagra samtalsinformation om sina kunder. Detta försvårar enligt Johansson bekämpningen av muslimsk terrorism och grov brottslighet påtagligt.

Diskussioner förs också om att utöka informationsutbytet mellan EU-länderna genom att koppla ihop ett antal olika databaser. Bland annat vill man att Europols databas ska kunna samköras med SIS (Schengen Information System) för att underlätta för polis och andra myndigheter inom Schengen att fastställa om en person är efterlyst.